where the skylight shows the way

död.* lever på stulna blickar. och ögonblick. förut skrev jag om "stulna ögonblick" och hur jag förstått den frasen mer än någonsin osv. tycker om den frasen. den är fin. och väldigt precis! man förstår liksom vad man pratar om. en stulen blick. en blick som man egentligen inte får ge men som man ändå stjäl åt sig, fast inte heller helt utan medgivande. det är liksom en stöld i sammförstånd. (utan sammförståndet blir det mest. en blick. bara sådärh)
du får stjäla hur många blickar du vill
vet inte om det går fram vad jag menar. eller om jag bara låter himlans kär. det är jag inte! haha utropstecken för eftertryck. men glädje över att någon vill stjäla ens blick är väl inte helt konstig? det betyder ju att någon är nyfiken. och det är alltid spännande.

ville bara skriva om det som håller min energi uppe denna söndagskväll när jag är död på pianot (kan inte dö, måste öva MVH chinese mother**). inte någon speciell person/stund. bara alla de där guldkornen. de som blir strödda över ens vardag om man orkar kika.


*läs; trött. inte meningen att låta dramatisk men är ASTRÖTTLSFMLF;Ö.ld.
**kinesiska mödrar = kända för att drilla sina barn
hårt. alltså. poängen var att jag drillade mig själv. så jag blir min egna mor i sammanhanget. okej är för trött för å skriva.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0