filosofisk mamma

häromdagen satt jag med min mor i bilen och skulle övningsköra lite. var på väg att avbryta någon clash-låt som spelades och sätta i en av mina favoritskivor som jag alltid gör, när mamma avbryter från ingenstans
"nej hallå! jag vill lyssna, byt inte" (hon brukar aldrig bry sig om musiken så jag blir lite förvirrad och undrar varför hon vill lyssna på the clash?)
hon ville mycket riktigt inte lyssna på clashisarna utan spolar tillbaka en låt och snoop dogg börjar spelas
"haha va??? ska du lyssna på snoop dogg? på riktigt? varför?"
"meh. jag gillar det här." *börjar digga rytmiskt med huvudet


min mamma är nog den töntigaste, finaste, sötaste, mest ovärda, mysigaste, starkaste, envisaste, drygaste, modigaste, pratigaste, ambitiösaste, knäppaste, bästa människan jag vet. för att använda superlativ. jajo men hon är definitivt en av dem som är värd alla sånadär [superlativ].




p.s. hallå!!! familjen är typ bäst. alltid. mest i hela världen. det är ett absolut. d.s.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0