för ett år sen

läste en fin text av en människa jag knappt känner och tänkte att det där är jag. eller som jag, alltså. blev inspirerad men orkar inte vara duktig eller så så jag sitter kvar här i min säng med film i bakgrunden (BILL MURRAY.) och tycker om livet ändå.
igår såg jag the big lebowski och den är ju bara en av dem mest fantastiska sakerna någonsin. det slår mig lite hur fult jag skriver här på bloggen med avsaknad av versaler i början av varje mening och fulafula styckeindelningar som inte ens är några. DET ÄR OK. vem bryr sig om sånt på en blogg, ja jag egentligen men man kan ju äta persikor istället och strunta i resten (som en riktig rebell).
det finaste med fina texter är ofta att de är ärliga och okrystade, tycker jag. det känns oftast. så fort det är konstlat blir det fel och platt - tycker jag alltså. man borde tänka mindre och skriva mer, det kanske skulle vara bra?!

NU
ska jag dock äta lite mat, klä på mig lite kläder och åka till stan för att se hunger games igen. mest för stanley tucci, men den var väl (jätte)bra annars också. PUSS (vädret är fult men det gör inte så jättemycket)

för ett år sen (ungefär??? mer?) brukade jag:


fika mycket



gå på musikcafé mycket


gå på teatern mycket


spela teater mycket


mysa mycket


vara med mansi mycket


och träffa tata mycket



typ som nurå. hehe. utom det sista, saknar tata så mycket att det knapps finns. men hon är ju alltid med, ändå.
Trackback
RSS 2.0