jag sitter å läser lite gamla inlägg, det är fan intressant (för mig alltså, menar inte att min blogg är värsta spännande..). det blev ingen promenad haha, väljer å kurera mig hemma!!
men iaf, jag satt å läste ett äldre inlägg jag skrev om att jag måste se framåt och vara glad för jag har anledning att vara glad osvosv. men det är så skönt, för när jag läser det nu, känner jag absolut ingenting. ingenting negativt, alltså. jag är bara så glad att jag inte behöver tänka så, för det bara är. jag bryr mig inte om det förflutna i meningen att jag önskar att det fortfarande var så. inte ens lite. jag är glad för hur det är nu, otroligt tacksam, hur bitarna fallit på plats alldeles jätte bra, nu.
läste lite inlägg från min gamla blogg också, typ ett år gamla inlägg(!!). och då blir jag också lite glad innanför revbenen. när jag ser hur jag förändrats, ser vad som inte förändrats så mycket. det är fint å se att man inte står på samma plats, man står inte still utan man lär sig för varje sak som händer.
en stor sak som hände är polen resan. jag blir väldigt glad, tacksam och ödmjuk när jag tänker på den resan. jag lärde mig så mycket då, om mig själv och ja.. bara allmänt. jag förstår ju uppenbarligen att jag inte alls vet nånstans i närheten, eller förstår, allt (haha. jag kände mig tvungen å skriva det!!). men jag tror inte det är meningen heller. fast jag förstår saker och ser saker på ett annat sätt en förut. å jag är så nyfiken, på ett helt nytt sätt, och på allt. men nyfiken är inget dåligt tycker jag, det är bara en synonym för intresserad som inte känns lika formell.